Skillnader mellan afrikanskt och europeiskt slaveri

africanslavery.jpg

Innan jag skriver mer om Sveriges roll under det transatlantiska slaveriet är det viktigt att förtydliga några saker. I kretsar som vill förminska Europas skuld i slaveriet är det populärt att peka på två aspekter:

  1. att afrikanska ledare tillät européerna att etablera sig längs kusten.

  2. att afrikanska riken själva praktiserade slaveri och frivilligt sålde sina medborgare till slavdrivarna.

Ovanstående punkter stämmer delvis, men är grava förenklingar. När portugiserna anlände till Västafrika i slutet på 1400-talet hade slaveri som fenomen förekommit världen över i tusentals år, från antikens Europa och urbefolkningen i Amerika till Qin-dynastin i Kina. I Öst- och Nordafrika hade den arabiska slavhandeln pågått sedan 800-talet, först småskaligt, med tiden allt mer omfattande.

Här i Sverige fanns på vikinga- och medeltiden så kallade trälar, personer utan rättigheter som kunde köpas och säljas. Även i många västafrikanska riken hörde slaveri till vardagen och det bedrevs på en myriad sätt, vissa mer brutala än andra.

Denna bild (och de två under) föreställer en samling amerikanska annonser för slavauktioner, hållna på 1700- och 1800-talet.

Denna bild (och de två under) föreställer en samling amerikanska annonser för slavauktioner, hållna på 1700- och 1800-talet.

Vanligast i Väst- och Centralafrika var att medlemmar ur den förlorande sidan i ett krig togs som slavar. I andra fall var slaveri en sorts straff du kunde dömas till om du exempelvis var kriminell eller inte betalade tillbaka dina skulder. Ibland kunde en persons tid i slaveri vara tidsbestämt, andra gånger gick det att köpa sig fri. I vissa fall hade slavarna någon form av begränsade rättigheter.

valuablegang.jpg

Slaveriet som européerna lanserade i Afrika skiljde sig rejält. Under Europas regi saknade slavarna helt rättigheter och sågs som boskap eller till och med föremål, egendom för ägarna att göra vad de ville med. Det fanns ingen möjlighet att ”vinna” sin frihet och ens status som slav var ärftlig vilket gjorde att barn föddes in i slaveri.

preciouscargo.png

Notera att jag inte hävdar att det afrikanska slaveriet var skonsamt. Att äga en annan människa är oavsett omfattning ett brott mot mänskliga rättigheter, och det finns många vittnesmål om de hemskheter som begåtts. Men det inhemska afrikanska slaveriet skedde inte på samma gigantiska skala, vilade inte på en rasistisk och kapitalistisk grund och var inte av samma hänsynslösa natur som det slaveri européerna introducerade.

Läs mer: "Slavery and the Slave Trade in the Context of West African History" av J.D. Fage (1969), "Slaveri: Forntiden till renässansen" av Dick Harrison (2006), "African Slavery and Other Forms of Social Oppression on the Upper Guinea Coast in the Context of the Atlantic Slave-Trade" av Walter Rodney (1966), "The Business of Slaving: Pawnship in Western Africa, c. 1600–1810" av Paul E. Lovejoy and David Richardson (2001) och ”Transformations of Slavery: A History of Slavery in Africa” av Paul E. Lovejoy (2012).