Mordet på Emmett Till, del 3
Det var Emmett Tills mamma som tog beslutet att ha öppen kista på hennes sons begravning, för att världen skulle bevittna den grymhet pojken utsatts för.
Hennes val fick effekt. Tiotusentals människor köade utanför bårhuset för att se Tills stympade kropp, bilder på den började cirkulera och en livlig debatt följde. Trots att vissa tidningar i Mississippi och resten av sydstaterna försvarade den friande domen, fördömdes brottet av desto fler medier och fallet fick nationell spridning.
Mordet på Emmett Till blev ett av startskotten för den mest intensiva perioden av den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Bara månader efter den friande domen vägrade Rosa Parks att ge sin sittplats till en vit man och busstrejken i Montgomery inleddes.
2006 restes ett minnesmärke i Mississippi till Emmet Tills ära. Skylten vandaliserades en tid senare med bokstäverna ”KKK”.
Året efter restes åtta nya minnesmärken, bland annat vid floden där Tills kropp hittats. Även den saboterades då någon, eller några, avfyrade mer än 100 skott i skylten. 2018 uppfördes ett nytt monument, som blev stående i 35 dagar innan också den fick kulhål i sig.
Ännu har ingen gripits för vandaliseringen.
Läs mer: ”Emmett Till Sign Is Hit With Bullets Again, 35 Days After Being Replaced” av The New York Times (2018) och "A Death in the Delta: The Story of Emmett Till" av Stephen Whitfield (1970).