Liberia – den afrikanska kolonin grundad av frigjorda slavar, del 1

I början på 1800-talet hade det transatlantiska slaveriet pågått i mer än 300 år, och miljontals afrikaner förts till Amerika för att slita ut sig på bomullsfält och sockerplantage.

För den vita befolkningen i USA blev ett oförutsett ”dilemma” att den svarta befolkningen i landet växte. Samtidigt blev ”Free Blacks” – slavar som av olika anledningar fått sin frihet – fler och i många sydstater fanns det plötsligt fler svarta än den vita majoriteten var bekväm med. Som en följd höjdes röster om hur man skulle komma till bukt med problemet.

År 1812 formades The Society for the Colonization of Free People of Color of America, ett slags samarbete mellan slaverimotståndare och slavägare. Enkelt förklarat ansåg slaverimotståndarna att USA:s svarta befolkning skulle ha större chans till frihet i Afrika, medan slavägarna såg det som en vinst att skicka ”överskottet” av före detta slavar till deras hemkontinent, och på så sätt undvika problemet med ”överbefolkning” på hemmaplan.

År 1822 grundade organisationen en koloni på den så kallad Pepparkusten i Västafrika. Under de kommande åren emigrerade 18 000 fria svarta från USA och Karibien, och tillsammans skapade de Afrikas, ur västerländska ögon, första republik.

Det nya landet fick namnet Liberia. För många var det här en perfekt lösning: före detta slavar fick chansen att återvända till kontinenten de kidnappats ifrån. Problemet var bara att Pepparkusten redan var befolkad. Konflikten lät inte vänta på sig.

Fortsättning i nästa inlägg.

Läs mer: "The Republic of Liberia" av Abeodu Bowen Jones (1974), ”Liberian Independence Proclaimed” av History (2018), "Behold the Promised Land: A History of Afro-American Settler Society in Nineteenth-Century Liberia" av Tom W. Shick (1980).