Fallet George Stinney, Jr: 14-åringen som oskyldigt dömdes till döden, del 1

Det lilla samhället Alcolu i South Carolina var segregerat på 1940-talet. Genom byn gick en tågräls – på ena sidan bodde de vita, på den andra de svarta.

I mars 1944 hittades två vita flickor döda på den svarta sidan av byn. Offren var 11-åriga Betty June Binnicker och 7-åriga Mary Emma Thames. Kort därefter arresterades George Stinney, Jr., en svart 14-årig pojke, som jobbade på Alcolus sågverk.

Efter förhöret hävdade den lokala polisen att Stinney erkände morden. Ett skriftligt erkännande saknades dock, och Stinney fick varken träffa sina föräldrar eller sin advokat i samband med förhöret.

31 dagar efter gripandet hölls rättegången. Advokaten Stinney blivit tilldelad ifrågasatte varken varför polisen inte hade något skriftligt bevis på att pojken erkänt, eller varför åklagarsidans vittnen gav vittnesmål som gick emot varandra. Dessutom undvek advokaten att korsförhöra dem och kallade heller inga egna vittnen. Trots att det saknades fysiska bevis som knöt pojken till morden tog en helvit jury bara tio minuter på sig att döma honom till döden.

Den 16 juni, 83 dagar efter morden, placerades George Stinney i den elektriska stolen. Han var bara 155 cm lång och vägde runt 40 kilo, så personalen hade svårt att spänna fast honom eftersom ställningen var anpassad efter en vuxen. Fyra minuter efter den första elektriska stöten dödförklarades han. Han blev i och med det den yngsta personen att avrättas i 1900-talets USA

60 år senare började George Frierson, en historiker som växte upp i Alcolu, rota i fallet. Det var ett arbete som skulle resultera i upphävandet av domen. Fortsättning i nästa inlägg.

Läs mer: ”George Stinney was executed at 14. Can his family now clear his name?” av The Observer (2014) och ”When Killing a Juvenile Was Routine” av The New York Times (2005).