Belgiska Kongo & mänskliga zoon

Borttagandet av belgiska Kung Leopold II som enväldig härskare över Kongo år 1908 markerade inte slutet på landets kolonialisering. Istället klev den belgiska staten in.

Belgien styrde Kongo via den så kallade koloniala treenigheten: en fördelning av makten mellan staten, katolska kyrkan och privata företag. Staten skötte administrationen, kyrkan stod för utbildningen och företagens exporter bekostade hela kalaset. Trots att Leopold II:s avskyvärda metoder till stor del upphörde kvarstod den ekonomiska exploateringen, då Kongo var (och är) extremt rikt på viktiga naturliga resurser som koppar, kobolt, guld och diamanter.

Den kongolesiska befolkningen var fortsatt förtryckt. Politisk organisering var förbjuden, kongoleser saknade rösträtt och var inte fria att resa som de ville. De fick inte äga land och i städerna rådde utegångsförbud vissa tider på dygnet medan tvångsarbete fortsatte förekomma på landsbygden.

Ett kongolesiskt barn på det mänskliga zoot på världsmässan i Bryssel år 1958.

På Expo 58, världsmässan i Bryssel 1958, fanns en stor avdelning tillägnad Belgiska Kongo. Där tillverkades en kopia av en ”autentisk” kongolesisk by som befolkades med flera hundra influgna kongolesiska kvinnor, män och barn.

Ett kongolesiskt barn och en besökare på världsmässan i Bryssel år 1958.

De hade lockats med löftet att de skulle delta i ett kulturellt utbyte, men väl på plats fick de bära mer ”primitiva” kläder och leva inhängande bakom ett bambustängsel. Enligt samtida vittnesmål kastade besökarna både pengar och bananer på kongoleserna om de inte fick reaktionen de eftersökte. Trots att det i Belgien marknadsfördes som en etnologisk utställning blev resultatet ett slags mänskligt zoo, och en upprepning av en liknande sorts utställning Leopold II anordnat i Bryssel år 1897.

I Kongo växte en liten kongolesisk medelklass fram efter Andra världskriget. Den var dock var oförmögen, eller ovillig, att kampanja för jämlika villkor för alla. Men inspirerade av Ghanas självständighet 1957 svepte en våg av självständighetskrav över Afrika. Och i Belgiska Kongo skulle en man uppstå som det främsta hoppet för frihet. Mer om det i nästa inlägg.

Läs mer: "The State of Africa: A History of the Continent Since Independence" av Martin Meredith (2005), "Africa Under Colonial Domination, 1880-1935" av Albert Adu Boahen (1985), "Forced labor in the gold and copper mines: a history of Congo under Belgian rule, 1910-1945" av Jules Marchal (1999), ”Where 'Human Zoos' Once Stood, A Belgian Museum Now Faces Its Colonial Past” av NPR (2018), ”Belgium comes to terms with 'human zoos' of its colonial past” av The Guardian (2018).