Kolonialiseringen av Kongo & Kung Leopold II:s skräckvälde, del 1

Kung Leopold II.

Kung Leopold II.

Leopold II föddes i Bryssel 1835 och blev kung av Belgien 30 år senare. I egenskap av så kallad konstitutionell monark hade han begränsade politiska befogenheter, vilket – i kombination med att Belgien var omringat av mäktiga nationer – fick honom att blicka bortom Europa.

När Leopold II tog över tronen var det som idag är Kongo-Kinshasa det afrikanska område som var minst utforskat av européer. Ett par år senare blev den walesiska journalisten Henry Morton Stanley en av de första européer att tränga in i den kongolesiska interiören. Övertygad om att den ogästvänliga terrängen gömde stora naturtillgångar gjorde han flera misslyckade försök att få England intresserat av en kolonialisering.

Men det var Leopold II som insåg potentialen. 1876 bildade han Internationella Afrikasällskapet, en organisation som utgav sig för att i filantropisk och vetenskaplig anda vilja öppna området för handel. Stanley anställdes för att kartlägga regionen och anlade flera transport- och handelsstationer.

1882 antogs istället namnet Internationella Kongosällskapet. På Berlinkonferensen 1884-1885, ett tillfälle där de europeiska stormakterna gjorde upp om den framtida kolonialiseringen av Afrika, argumenterade Leopold II att hans organisation – en neutral part – skulle få styra över Kongo.

Illustration föreställande Berlinkonferensen.

Illustration föreställande Berlinkonferensen.

Övertygade om att Internationella Kongosällskapet skulle syssla med humanitära projekt tänkta att upplyfta det fattiga kongolesiska folket, kom konferensens deltagande länder, däribland Sverige, överens om att låta Leopold II:s organisation få kontrollen.

Fristaten Kongos flagga.

Fristaten Kongos flagga.

Men i själva verket var Internationella Kongosällskapet inte en organisation, utan ett privat företag helt ägt av Leopold II. Därmed fick han ensam kontroll över ett område större än hela Västeuropa. Han skyndade att döpa sin nya koloni till Fristaten Kongo.

Det skulle visa sig att humanitära biståndsprojekt var det sista Leopold II hade planerat för Kongo. Fortsättning i nästa inlägg.

Läs mer: "The Scramble for Africa" av Thomas Pakenham (1991), "King Leopold's Ghost: A Story of Greed, Terror, and Heroism in Colonial Africa" av Adam Hochschild (1998), ”The Congo from Leopold to Kabila” av Georges Nzongola-Ntalaja (2002), ”How Europe Underdeveloped Africa” av Walter Rodney (1972).