Haiti – den första svarta republiken, del 1

Illustration från år 1594 föreställande Christopher Columbus möte med taínofolket.

När Christopher Colombus år 1492 anlände till den karibiska ön han valde att kalla ”La Isla Española” (”Den spanska ön”, idag mer känd som ”Hispaniola”) hade den varit bebodd i tusentals år. Vid hans ankomst dominerades den av taínofolket.

Åren efter Columbus kom nya vågor av spanska nybyggare och taínofolket, utsatta för både slavarbete och europeiska sjukdomar, dog i miljontals. Mot slutet av 1500-talet var taínofolket nästintill utrotat och under seklet hade spanjorerna gradvis tappat intresse för Hispaniola då öns guldgruvor börjat sina och mängder av nya spanska kolonier grundats i resten av Amerika.

Men i början på 1600-talet skapade sig allt fler franska pirater en bas på öns västra delar, långt från de Spanienkontrollerade områdena i öst. De följande åren anlände fransmännen till ön i mer officiell kapacitet och permanenta bosättningar byggdes.

Karta föreställande Hispaniolas spanska (i gult) och franska (rosa/turkos) delar.

År 1697 skrevs ett avtal på som officiellt erkände öns västra del som fransk. Den nya kolonin fick namnet Saint-Domingue. Med taínofolket nästintill utraderat vände sig Frankrike i allt större utsträckning till Afrika för sina slavarbetare. Mer om det i nästa inlägg.

Läs mer: ”Before Haiti: Race and Citizenship in Saint-Domingue” av John Garrigus (2002), ”Written in Blood: The Story of the Haitian People 1492-1995” av Nancy Gordon Heinl & Robert Debs Heinl, ”A Brief History of the Caribbean” av Jan Rogoziński (1999).