Gaspar Yangas revolt

Staty föreställande Gaspar Yanga, konstruerad 1973 i Yanga.

År 1545 föddes en man som tros ha tillhört adeln i det som idag är Gabon. I ung ålder tillfångatogs han och skeppades till Nya Spanien, mer specifikt östra delarna av dagens Mexiko, där han såldes som slav och blev känd som Gaspar Yanga.

År 1570 flydde han, tillsammans med andra slavar, upp i bergen i Veracruz där de bildade en så kallad maroonkoloni – ett självstyrande samhälle bestående av förrymda slavar – och eventuellt Nordamerikas första.

I nästan 40 år levde de fritt och fick periodvis tillökning när andra slavar som var på rymmen hittade dit. De spanska kolonisatörerna såg Gaspar Yangas koloni som ett hot och skickade år 1609 trupper dit för att återta kontrollen. Slaget blev blodigt och många dog på båda sidor. Trots spanjorernas bättre vapen och utrustning fick striden ingen klar vinnare, då de före detta slavarna använde sin terrängkännedom för att driva ett segdraget gerillakrig.  

Väggmålning föreställande Gaspar Yangas revolt, hittas Museo Regional de Palmillas.

År 1618 kom de båda sidorna överens om vapenvila. Enligt avtalet Gaspar Yangas koloni fortsatt självstyre i utbyte mot att skatt betalades, att de lovade att stödja spanjorerna om ett krig mot en annan makt bröt ut och att inga ytterligare slavar fick ansluta. I början av 1630-talet hade en regelrätt by vuxit fram, som fick namnet San Lorenzo de los Negros de Cerralvo.

Det är inte känt när Gaspar Yanga dog. Men 1932 bytte byn han grundade namn till Yanga och den finns fortfarande kvar. Idag bor cirka 15 000 människor i området.

Läs mer: "Cimarrón and Citizen: African Ethnicity, Corporate Identity, and the Evolution of Free Black Towns in the Spanish Circum-Caribbean" av Jane G. Landers (2006) och ”Encyclopedia of Slave Resistance and Rebellion” av Junius P. Rodriguez (2006).