Coromantees – det rebelliska Akanfolket som satte sin prägel på Jamaica

Ashantifolket som Nanny of the Maroons tillhörde är del av en större grupp som brukar kallas Akanfolket och som hittas i framförallt Ghana, Elfenbenskusten och Togo.

Under det transatlantiska slaveriet skeppades mängder av Akanfolk till Amerika och många hamnade på Jamaica, där de fick namnet ”coromantee”. Eftersom många av dessa så kallade coromantees kom från välorganiserade afrikanska riken med stark militärtradition fick de snabbt ryktet om sig bland slavägarna som extra farliga. Dessutom hade de ofta en delad religion och ett besläktat språk vilket gjorde att de bättre kunde kommunicera sinsemellan.

Porträtt från 1827 föreställande en okänd Akanman. Under bilden står ”African, Coromantee lad.”

Som en följd var detta Akan/Coromantee-folk särskilt rebelliska och låg bakom dussintals slavuppror på Jamaica och grannöarna. För de brittiska kolonisatörerna blev läget så akut att de år 1765 försökte införa ett importförbud av Akanfolk och istället köpa in mer ”lydiga” folkgrupper. Förbudet gick aldrig igenom – slavägarna löste det istället genom att låta Akan/Coromantee-folket bo åtskilda och para ihop de upproriska männen med kvinnor från andra, ”lugnare”, folkgrupper.

Jamaicas och Ashantirikets flaggor sida vid sida.

Sedan 1800-talet har gruppen till stor del assimilerats, men Akanfolket har haft stor inverkan på Jamaica och den säregna kulturen som utvecklats där. Mer om det i nästa inlägg.

Läs mer: ”Africa in America: Slave Acculturation and Resistance in the American South and the British Caribbean, 1736–1831” av Michael Mullin (1995), Slavery, Family, and Gentry Capitalism in the British Atlantic: The World of the Lascelles, 1648-1834” av Simon David Smith (2006) och ”The History of Jamaica” av Edward Long (1774) <-- väldigt rasistisk bok, men intressant för att se hur tankegångarna på den här tiden kunde se ut.